Mediumskap i postmoderna tider

I alla tider har det funnits människor som ”sett” mer än andra, som haft kontakt med andra sfärer än den jordiska och fått kontakt med både avlidna människor och andra väsen.

Dessa människor och förmågor har inspunnits i myter och magi. Människorna har ansetts varit utvalda av gud/arna och förmågorna har ansetts gudomliga. Men synen på såväl de mediala utövarna som medialitet i sig har förändrats genom tiderna. Det allmänna medvetandet har förändrats och utvecklats: från magiskt, mytiskt, pre konventionellt och konventionellt till dagens västerländska postkonventionella medvetande.

Det blir således naturligt att betrakta mediumskapet och dess utövare på ett annat sätt i tider av Internet, genusperspektiv, globalisering och en allmän mycket hög utbildningsnivå. Gamla myter och föreställningar tillhör alltså en annan tid med andra föreställningar, när vi deifierade naturen, trodde att sjukdomars uppkomst hade med onda andar att göra och att våra liv var bestämda av en högre makt och helt utan egen påverkan.

Hur vi betraktar medialitet och mediumskap (moderna begrepp) är en avspegling av hur samhället och vår egen medvetandenivå ser ut. Trosföreställningar är aldrig helt skilda från den värld och omgivning den troende lever i. I en tid av förändring och ny naturvetenskaplig syn på människan uppstod spiritualismen som både livsåskådning och rörelse i Västeuropa och USA. Spiritualismen var en vidareutveckling av spiritism (andekontakt) men omgärdad av en vidare trosföreställning vilken naturligt avspeglade 1800-talets föreställningar och samhälle.  Här uppstod ett mediumskap som inte tidigare funnits. Medier förmedlade budskap från andar och andra väsen, vilka framställdes enligt den tidens föreställningar. Teosofiska samfundet bildades strax därefter (slutet av 1800-talet). Teosofin hade en djupare och mer inklusiv filosofi: en mix av kristendom, hinduism, buddhism, ockultism och spiritism och förstås tidsandan.  Både spiritualismen och teosofin hade sin blomstringsperiod i slutet av 1800-talet och de första decennierna på 1900-talet. Det hände mycket under denna tid i form av mänsklig frigörelse: slaveriets avskaffande, ny syn på de gamla kolonierna, kvinnlig rösträtt, mer allmän utbildning osv. Och i såväl spiritualismen som teosofiska samfundet ansågs att vi alla har en s.k. gudomlig gnista inom oss och att andlighet och medialitet är något naturligt som kan utövas även av ”vanligt folk”.

Teosofin kan sägas utgöra grunden för västerländsk nyandlighet och sedermera den s.k. new age rörelsen, vilken uppstod i 1960-talets omvälvande tid i Västeuropa och USA. Här sker ytterligare förändringar i synen på medialitet och utövarna av denna. Begrepp som kanalisering, guider, affirmation o.s.v. myntas. Medier är inte längre speciella personer som har gåvan, utan vi är alla gudar och gudinnor med denna latenta potential. Böcker som lär oss om psykologisk självhjälp och ”kanalisera din guide, kontakta ditt högre jag” o.s.v. kom i parti och minut.  Emellertid var många av de begrepp, föreställningar och antaganden nya förpackningar av äldre tankesystem och religiösa föreställningar.

Och var lämnar det oss i dag? Jo även dagens syn på medialitet och dess utövare blir en avspegling av det omgivande samhället, där t.ex. individualism och globalt tänkande står i fokus. Det innebär att gamla föreställningar ifrågasätts och ofta kullkastas. Och visst ska vi anpassa oss, i likhet med tidigare generationer. Dagens mediumskap ställer andra krav. Vi medier är inte längre ”utvalda” och speciella. Mediumskapet blir alltmer ett yrke vars kunder/klienter kräver kompetens utöver medial förmåga. Att gå till ett medium är inte att få en spådom. Ofta inte heller att enkom få en hälsning från någon kär person som lämnat denna jord, även om det ofta kan vara en viktig komponent. Man söker numer ofta vägledning, hjälp, stöd och råd i sin livssituation samt att hitta sin plats i denna alltmer komplexa värld.

Och vi som är verksamma i medialt arbete har att möta dessa nya behov från dem som söker oss. Och därför behöver vi betydligt mer på fötterna än att ”bara” vara mediala. Vi behöver bl.a. känna till vår egen historia och hur det mediumskap som vi utövar har utvecklats under seklerna. Vi behöver medvetandegöra våra egna andliga förerställningar och lära oss mer om andras för att kunna möta människor med andra trosuppfattningar än våra egna. Vi behöver förstå att vi inte kan ”glida på” att vi är speciella med vår medialitet. Istället bör vi insehjärtanurhuvud att vi är vanliga människor med ett relativt ovanligt yrke och att vi har 2 uppdragsgivare i detta: de människor som söker oss och den andliga verklighet som vill göra sig hörd genom oss.

Människan som exklusiv varelse, glöm det!

Vi människor tror att vi är unika och de enda på denna planet som är intelligenta.  Utifrån de föreställningarna har vi också behandlat vår planet med djur och natur med förakt och arrogans. Vi har skövlat skogar, förgiftat hav och utrotat djur. De senaste årtiondena har vi trots allt börjat förstå att även djur är intelligenta och kännande varelser. Det finns en hel del forskning på området. Och alla som själva har husdjur vet att det är så.

Men växter? Yep, även växter har intelligens, trots avsaknaden av hjärna. Mancosu, italiensk växtforskare, hävdar i sin bok Brilliant Green: the Surprising History and Science of Plant Intelligence, att så är fallet. Han hävdar att precis som djur behöver växter finna näring, fortplanta sig och akta sig för att bli attackerade. Detta gör att även växter behöver utveckla system för sin överlevnad genom intelligens och kännande. T.ex. vänder sig växter mot solen för att få näring eller livnär sig på djur. Den berömda (eller ökända) venusfällen är ett exempel. Enligt Mancuso använder växter även djur för sin fortplantning och vissa växter har utvecklat giftiga ämnen för att avvärja rovdjursattacker. Men detta är inte bara reaktioner, hävdar Mancuso, utan växterna har också utvecklat strategier genom sina många sinnen. Dessutom kommunicerar de såväl med varandra som med djur och insekter via vibrationer, elektriska signaler och kemi (som dofter).  Enligt Mancuso har växter en mängd datorsystem som arbetar tillsammanhibiskuss i ett komplext nätverk i stället för en enda hjärna, vilket också gör dem mindre sårbara för angrepp.

Det ni!

Läs hela artikeln här

http://www.theguardian.com/environment/radical-conservation/2015/aug/04/plants-intelligent-sentient-book-brilliant-green-internet?CMP=share_btn_fb