Demokrati, religions- och mötesfrihet

Hur står det egentligen till med våra demokratiska värderingar i Sverige? Gäller religionsfriheten bara vissa religioner eller andliga rörelser/grupper? Och gäller mötesfriheten endast sekulära grupper, åtminstone i kommunala lokaler? 

Tidningen Smålandsposten (smp) berättar den 18/2-14 om att mediet Terry Evans haft en storseans i en gymnasieskola i Småland.

(http://www.smp.se/ledare/ratt-att-hyra-ut-till-terry-evans(4164845).gm)

Ledarartikeln gällde nu inte seansen utan handlade om ordförandes i föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF), Martin Rundkvist, reaktion mot att Evans fick hyra en kommunal skola. Rundkvist uppgav för smp att ”en skola är en byggnad där man lär unga människor hur världen fungerar” och antydde att kommunen legitimerar Evans verksamhet genom att hyra ut lokalen.

Föreningen VoF:s syfte är att ”främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat. Särskilt tar föreningen som sin uppgift att i en fri opinionsbildning bekämpa de felaktiga föreställningar som förekommer i frågor som kan avgöras vetenskapligt. En viktig del av den vetenskapliga folkbildningen är att klargöra vilka frågor som kan respektive inte kan avgöras med vetenskapliga medel. Föreningen granskar vilka vetenskapligt grundade argument som finns för eller emot fenomen och metoder. Det kan vara allt från alternativmedicin och astrologi till pseudovetenskap inom universitet och högskolor. Föreningen vill verka som ett nätverk för att sprida konsumentupplysning om vetenskaplig metod bland medlemmarna och till allmänheten (http://www.vof.se/om-vof/syfte/).

Har Rundkvist nu inte gått ordentligt utanför ramarna för syftet med föreningen VoF? Om föreningens vällovliga syfte är att främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat, bör man också hålla sig till det. Därtill är det lämpligt att utgå från vetenskapliga premisser och ha en förutsättningslös objektivitet och inte bedriva lobbyverksamhet mot vissa företeelser. Att försöka få kommuner att bli att hyra ut sina lokaler till vissa verksamheter ingår knappast i ett vetenskapligt folkbildande. Dylika påhitt kan mer betraktas som ett hot mot demokratiska grundprinciper, religionsfrihet, mötesfrihet samt kommunalt självstyre. Det blir ett slags antidemokratiskt mobbingbeteende, och sålunda helt oacceptabelt!

Sverige vilar på starka demokratiska grundvalar: vi har religionsfrihet och vi har åsiktsfrihet och vi har mötesfrihet. Oerhört viktiga saker att värna om. Man behöver inte gilla andras åsikter, värderingar, religioner eller aktiviteter. Men de har rätt att existera så länge de inte i uttalat beteende strider mot lagstiftning och demokratiska rättigheter