Avatarens värld

Ett ljus i vintermörkret är filmen Avatar: ett hissnande äventyr som beskådas med specialglasögon. Lite tveksam följde jag med min entusiastiske man, som redan sett filmen en gång. Ut från bion gick jag med tefatsögon, fylld av  en tvåochenhalvtimmes färgsprakande upplevelse där olika figurer och märkliga formationer kom så nära att det nästan gick att röra vid dem. De starka, närmast psykedeliska, eftereffekterna varade ett bra tag och när middagssushin skulle ner i magen var medvetandet på väg ut ur kroppen. Vi känsliga mediala personer påverkas kanske mer än andra och kanske läge för en liten varningsflagga här för ömtåliga varelser.

Ordet Avatar är sanskrit och betyder ungefär Guds nedstigande eller gestaltande på jorden. En aningens missvisande filmtitel kan man gott säga. Filmen har föga att göra med hinduismen. Begreppet avatar tycks dock kittla och man kan hitta det i fantasyvärlden med spel, filmer etc. Å andra sidan, vad är egentligen fantasi och vad är s.k. verklighet ?

Även om filmens story är lite tunn och förutsägbar är vissa saker tillräckligt intressanta för att reflektera mer: allt levande sitter ihop med varandra: samverkan och balansen mellan mänskliga varelser och naturen, respekten för allt levande, fantastiska skapelser, livets underverk m.m.

Tänk om vi människor kunde vara lite mer ödmjuka och respektfulla. I vår (post)moderna tid har vi vare sig tid eller någon större lust, tycks det, för reflektion över livet och dess skapelser – oss själva inkluderat. Vi har fixerat oss vid teknik och ilar fram mellan storbildsTVn och våra Iphones på jakt efter………ja vaddå?

Naturfolkens vördnad för naturen är eftersträvansvärd även om det kanske var mer av överlevnadsskäl än vishet. Men tänk om vi kunde kombinera denna vördnad och sätt att handskas med naturen med vår tids medvetenhet och kognition. Då kanske Avatar i ordets sanna bemärkelse kunde gestalta sig på vår undersköna planet……..

Men i väntan på det, se gärna filmen

Februarifunderar Lottie